Strukturerad Intervju

Gruppen har valt att gå djupare in på strukturerad intervju denna vecka.  Att intervjua genom strukturerad intervju innebär att man har kommit överens om vad själva intervjun ska ha för frågor innan den börjar. Detta är ett av kraven för den denna typ av intervju. Denna intervju är strukturerad när det kommer till alla dens punkter. Frågorna som tillhör intervjun är nedskrivna innan intervjun startar.  Den som intervjuar har checklistor och bedömningsskalor som hen använder sig av under intervjun. Kravprofilen är en av utgångspunkterna när frågorna görs.  När intervjun görs ställer intervjuaren frågorna som har gjorts i förväg och hen avviker inte från dessa frågor eller ställer följdfrågor. Om frågan inte uppfattas korrekt ställs den igen.

Fördelen med att ha en strukturerad intervju är att träffsäkerheten på bedömningen är betydligt högre. Man hanterar även den som blir intervjuad på ett mer rättvist sätt. En annan fördel är att alla som blir intervjuade har samma chans att svara på frågorna.

Nackdelen är dock att intervjun kan kännas stel och att den som blir intervjuad inte får någon speciell kontakt med den som intervjuar.

Denna metod av intervju är inte speciellt vanlig i Sverige. Det som istället används mest är en semi-strukturerad intervju. Skillnaden på dessa två är att på semi-strukturerad kan den som intervjuar ställa följdfrågor.

Workshop i interaktionsdesign

Förra veckan hade vi en rolig och givande workshop i interaktionsdesign. Vi arbetade i ett lag med ungefär åtta personer och uppgiften var att försöka komma på en ny typ av produkt där användaren på ett nytt sätt kan interagera. Gruppen satt och brainstormade fram olika idéer. Till sist valde vi iden att betala och visa sin legitimation i olika butiker med hjälp av sitt fingeravtryck och en kod. Det är smidigt då man inte behöver tänka på massa olika kort och det går också fortare.

Det vi lärde oss i gruppen var att jobba enligt design processen och hur man på ett bra sätt kan använda de olika verktygen och principerna för att få fram olika typer av prototyper som skall föreställa det gruppen ville ha fram.

Upplägget på workshopen var bra, det var en rolig lektion och vi fick en bra inblick i hur vi ska jobba med själva projektet. Dock anser vi att det kanske hade varit bättre att arbeta i de grupper som vi har i projektet då vi fick välja en av de grupper vi hade att skriva bloggen om på grund av att alla inte var med i samma.

Storyboarden blev inte jättelyckad då det var svårt att få fram vårt budskap på en skiss. Detta på grund av att gruppen inte var bra på att rita och att det var relativt självklart vad vi ville ha fram. Detta gjorde att ingen tog tag uppgiften, vilket resulterade i en sådär storyboard.

Materialet gruppen använde för att göra prototypen var en toarulle, tejp, glasspinnar, Playdough och piprensare. Hade varit kul om det fanns något större som exempelvis kartong.

Vi anser att gruppen jobbade på förhållandevis bra men att det blev lite slötid i mellan åt. Alla i gruppen diskuterade och argumenterade för sin sak och vi kom gemensamt fram till det vi ville göra. Så i och med allt tycker vi att workshopen var lärorik.

Error codes; good VS bad

Denna vecka har vi tittat på bra respektive dåliga felmeddelanden. Ett felmeddelande ska vara begripligt, vägledande och konkret. Det är till för att lösa problem men även för att undvika nya felmeddelanden. Att ha ostrukturerade felmeddelanden är varken bra för användare eller utvecklare. Om man inte förstår hur en webplats eller ett system fungerar och inte heller hittar någon bra felhantering, väljer man (om möjligt) bort detta.

Nedan exempel anser vi vara ett dåligt felmeddelande. Visst förklaras det vad som händer men man får endast två dåliga alternativ. Man får helt enkelt välja mellan pest och kolera, vilket inte känns särskilt vägledande och inte heller mycket till hjälp.

1

Nedan felmeddelande säger absolut ingenting och man har dessutom två alternativ att välja mellan. Värre än så här kan det inte bli.

2

Detta felmeddelande anser vi vara ett bra felmeddelande. Det förklarar precis vad som är fel och vad man behöver göra för att åtgärda felet. Det är både tydligt och vägledande och efter man åtgärdat problemet får man även lärdom till nästa gång.

3

Interaction design: internet och digitala metaforer

Denna vecka har vi försökt hitta lite olika metaforer för vad internet handlar om. För oss innebär internet informationssökning, ett redskap för olika ändamål och en känsla av oändlighet. Våra tre metaforer tillsammans med en förklaring presenteras nedan.

Internet är som ett bibliotek utan ände.
Med internet kan man finna i princip allt man söker på ett enklare sätt och det finns dessutom mer att finna på internet än på ett bibliotek. Istället för att läsa igenom böcker efter information, skriver man en enkel fras och internet söker igenom all information åt en och ger därefter relevanta förslag på det man sökt efter.

Internet är som ett basebollträ, i fel händer kan det gå illa.
Precis som med ett basebollträ kan internet vara roligt och användbart för vissa ändamål. Man kan se det som ett redskap. I fel händer kan det dock hjälpa till med brottslighet av olika slag t.ex. bedrägerier etc.

Internet är som ett hav. Det finns hur mycket som helst under och nära ytan och letar man djupare kan man hitta ännu mer.
Internet är precis som ett hav, ändligt, men båda inger en känsla av oändlighet och ju mer man letar desto mer kan man finna.

En jämförelse av bra kontra dålig webshopsdesign

Vi har tittat på två exempel på webbutiker när man handlar online. I våra exempel ville vi köpa en matskål till en katt och ville då leta upp en användarvänlig sida med tydlig information.

I det första exemplet tittade vi på http://www.supercat.se. Produkterna är indelade i kategorier så man lätt kan hitta det man söker. Priset står tydligt och man har två alternativ ”läs mer” och ”köp”. Istället för att ha massa information direkt kan man välja om man vill läsa mer specifikt om produkten, vilket gör att layouten blir tydlig och bra. Väljer man köp hamnar produkten direkt i varukorgen och även utcheckningen är smidig. I det stora hela är det ganska få klick. En sida som denna känns seriös och det finns ingen tvekan om hur man ska gå tillväga för att köpa önskad produkt. Vi alla är överens om att vi skulle handla från denna sida.

I det andra exemplet tittade vi på http://www.bitiba.se. Även här är produkterna kategoriserade men när man går in på en särskild kategori kommer det för mycket information och text. Det finns inte heller någon köpfunktion direkt utan man måste klicka ytterligare en gång på varan man önskar. När man ska köpa varan står priset i en ganska barnslig font och det kommer inte en matskål per automatik utan man måste fylla i antalet matskålar själv.

Hela layouten på sidan är i lite väl mycket och starka färger och detta gör att den ser ganska oseriös ut. Dessutom är minimipris för att handla 199: -. Oavsett hur bra en produkt är på en sådan sida hade vi inte valt att handla därifrån.